kleiner münsterländer jakthundsträning jakthundskola

Website auf deutsch Websida på tyska (Website auf deutsch) - klicka på flaggan! 
Härlig stämning!
Cato står för mörkulla
Cato står ännu närmare mörkullan

 

Här kommer Tranulökarnas Cisco, som är jätteduktig i eftersök. Mest tycker han om vildsvin, som han helst vill behålla efter ett lyckat sök. 

Tranulökarnas Cisco
Tranulökarnas Cisco

 

Tusen tack, Mikael, för den här fantastiska rapporten från Tranulökarnas Cato:
Jag fick meddelande om en påkörning på en närliggande landsväg. En flock vitsvanshjortar kom framför en bil - föraren kunde inte säga vad som hänt men något hade hon törnat mot.

Dagen efter gick jag min vanliga promenad i min närliggande skogsbacke, ca 1,5 km från var påkörningen hade inträffat, då Cato gav sig iväg - ett skall och jag såg en hög vit svans - men skallet gick inte undan mer än knappt 100 m innan det stannade i åkerkanten. Jag gick mot skallet - skaren höll “nästan” - och kunde se att Cato skällde på en vitsvanskalv. Jag iakttog situationen ett ögonblick och tyckte mig se att kalven inte stödde på det ena frambenet. Jag gick fram och stötte kalven - den gick bara 40 m innan den stannade igen och jag såg med säkerhet att den inte satte höger framben i marken. Cato skällde ihållande. Jag skyndade hem - 400 m i skaren som “nästan” höll - tog mitt gevär, laddade, och skyndade tillbaka - Cato skällde hela tiden - Kalven stod inne i skogskanten medan Cato stod ute på åkern. När Cato såg mig närma mig - 300 m bort - lade han sig ner och slutade skälla. När kalven rörde på sig steg han upp och skällde, när den stod stilla lade han sig ner igen och var tyst. Hela tiden höll Cato koll på var jag var!! Jag kom in på 35-40 m håll och kunde avfånga det skadade djuret. På en halv sekund var Cato framme vid strupen! För mig var det här en alldeles fantastisk upplevelse!!!!

 

Ojoj, Tranulökarnas Cato igen! Tack, Mikael för rapporten:
Just hemkommen från ett nytt eftersök.
 

En ung jägare fick en vildsvinsflock på sitt pass när han väntade på vitsvanshjort. Han började helt riktigt från minsta grisen och fällde den med första skottet, en till med andra skottet, en tredje vek av från flocken och han sköt ett skott på den. - Den gick vidare… Cato och jag kallades till platsen. Blod i spåret - riktningen åt ett helt annat håll än flocken hade gått. Följde ett stycke med Cato i spårlina, väldigt tät ungskog och nästintill omöjligt att gå. Skytten försäkrade att det var en 10-15 kg gris och jag såg inga andra spår så jag beslöt släppa Cato. På pejlen kunde vi se att Cato gick i hög fart 350 m och sedan blev det nästan stopp. Vi skyndade mot platsen och där höll Cato i grisen med ett stadigt grep i ett bakben. På kommando släppte han och grisen kunde avfångas.
En alldeles otrolig prestation igen!!!

Wow, en inte än 2 årig hund! Grattis Mikael och Cato!!!

 

Tyska jakttidningen "Pirsch" 2/2019:
Reklam för Kleiner Münsterländer och en hommage till mina underbara tikar
och fantastiska hundar bakom dem:

Pirsch 2/19

 

Tranulökarnas Cato:

En superstolt husse skrev detta till mig och så blev jag igen en superstolt uppfödare:

”Grannarna ringde och frågade om Cato och jag kunde komma och hjälpa med ett eftersök. En ung jägare hade skjutit på ett rådjur och man hade hittat lite blod i spåret. - Beckmörk natt, obekant terräng, -12 C, 60 cm snö - jag sade att vi kommer omgående. Obetydligt mörkt blod i spåret, väldigt svårt att gå så jag släppte Cato på spåret. Kunde följa hans sök på pejlen - 260 m ut i hög fart, sedan långsamt i en cirkel och så ett ståndskall !!! Två av grannlagets jägare skyndade mot skallet, utan att ta gevär med sig, fast jag sade att ett skadat rådjur fäller Cato själv så skallet är nog något annat. De kom fram och insåg att Cato hade ställt en vitsvanskalv. Cato skällde ihållande och kalven stod stilla. En av jägarna skyndade tillbaka efter sitt gevär, återvände till skallet och avfångade kalven. - Cato skällde säker över 25 min och höll kalven på plats. Det första skottet var en hög benträff.

Jag tror inte att någon hund hade kunnat göra jobbet bättre !!!”

Wow, Mikael, stort grattis! Du har bestämt helt rätt i situationen och vilken hjälte Cato är!

Tack för berättelsen!

 

 

Tranulökarnas Don fick sitt namn efter sin berömda morfar "Don vom Münsterland". Don, morfar är mycket stolt över dig - jag skickade kortet till honom.

En bra jakthund går direkt mot strupen och förkortar lidandet. Det vet Don redan med sin unga ålder. Han är inte än 2 år gammal och redan en så duktig jakthund.

Grattis, Martin och Don! Tusen tack, Martin, för kortet!

Tranulökarnas Don
Casper drev fram spetshjorten.



En otrolig historia ur Tranulökarnas Cidos jägarliv. Cido agerade som drevande hund och när ur olika skäll ingen av skyttarna kom till skott, tog Cido saken själv i handen och fick en gris. Sedan fungerade han även som "Totverbeller". Fungerar jägarna inte tillräckligt bra, måste hunden rädda jaktdagen. En otrolig berättelse! Tack, Gunter!!!

"Igår var vi ute på jakt. Första såten släppte vi en Wachtelhund. Hon tog dock inte upp något, såten var tydligen tom på vilt. Sedan var det Cidos tur. Han började med att driva 5 rådjur förbi en passkytt, dock lite för snabbt och för långt för ett säkert skott. Tillbaka in i såten och efter några minuter kom han med en älgko till samma passkytt, bättre läge - dock har vi inga vuxna älgar kvar att skjuta. In i såten igen och efter ca en kvart kom han igen till samma passkytt med en älgtjur på 10 m håll. Enligt passkytten drev han älgarna med rätt grov skall. På vägen tillbaka till mig tog han upp ett djur och drev med ljust skall mot mig, dock var jag i en tät ungskog och kunde inte se drevdjuret. Sedan gick drevet (med skall hela vägen) mer än en km bort där han fick fast stånd. Under drevet hade han fått djuret att stanna flera gånger. På skallindikatorn såg jag att han skällde ihärdig med hög skallfrekvens. Ståndskallet varade länge, mer än 20-30 minuter, avtog lite under tiden medan jag och en av passkyttarna tog oss dit. På vägen dit såg vi från spåren i snön att han drev vildsvin, inte älg som jag hade trott. När vi kom fram till honom stod han några meter från en brungris och skällde. Grisen låg död på backen. Inte innan vi var framme gick Cido fram till grisen och luggade frenetiskt. Vi var förvånade eftersom ingen av oss hade avlossat ett skott. Närmare undersökning visade inga yttre eller inre skador på grisen. Den var alltså inte skadeskjuten av ett annat jaktlag, trafikskadat eller "avlivad" av Cido. Grisen var fet och fin, inga tecken på infektion. Att det var drevdjuret var också klart eftersom det var fortfarande varmt när vi kom fram. Möjligt att den dog av stress? Hur som helst måste det hela upplevts av Cido lite som ett eftersök efter en påskjuten gris. Att han skällde på den döda grisen tyder på att han har anlag som "totverbeller"."

Dagen efter: Eftersom ingen kunde föreställa att hunden verkligen "dödskällde" djuret, blev det en obduktion i efterhand. Grisen hade en ganska stor skada inne i bröstet, som kom antingen från ett tidigare skott eller någon spets pinne. Genom drevet kom kanske blodcirkulationen i gång så att djuret dog snabbare än utan jakt. I alla fall har hunden troligen förkortat lidandet betydligt och "ropat" imponerande jägarna till döda grisen. Fint jobbat, Cido!

 

Klick för att komma till alla träningsredskap vi säljer
Tranulökarnas Cora

Här kommer en spännande jaktberättelse av Arne och Tranulökarnas Bakira. Tack, Arne, för text och bild!!

"Det började med att upptag i full skall, 300 m från mig. Djuret och Bakira går ca 75 m ifrån mig. Bakira följer rådjuret över ett fält 500m, släpper och kommer tillbaka. Hon går ut igen och får efter någon minut ett nytt upptag. Det går bort från mig, plötsligt vänder det ser jag på gps. Skallet tystnar och jag är beredd. Efter 20 sekunder kommer en årsbok rakt emot mig i full fart. Jag avvaktar, det väjer 10 m ifrån mig, går bakom några träd, jag svingar och skjuter då det visar sig. Djuret går ner 15 meter från mig. Bakira kommer i full fart i en båge, utan att jag ser henne för att genskjuta djuret och få in det till mig. (Är helt säker på detta då hon agerar olika om jag jagar ensam eller med andra.)"

Tycker att det är mycket imponerande att Bakira jagar helt annorlunda ensam med husse än under jakt med flera skytte. Då skulle hon inte släppa utan driva vidare till skyttarna enligt Arne. Att en 3 årig jakthund är redan så pass jaktklog är fantastiskt och visar att hon får mycket jaktpraktik.

Efter hon hade hittat rådjuret gick hon till halsen att det knakade enligt Arne. Wow. Mina brukar ta viltet vid strupen och pressa av luften. Att det knakar har jag aldrig hört, men om Bakira var i fullt drev, kan jag tro att hon hade ganska mycket fart och kraft att göra ett ännu snabbare slut.

En mycket nöjd husse med en nöjd hund - härligt att höra!! Tack, Arne!

Tranulökarnas Bakira med råbok
Mikael och Tranulökarnas Cato
Tranulökarnas Antonia & Nele vom Wolfsbau
Havsbris

Tack för alla hälsningar, bilder, jaktrapporter och filmer av mina valpar jag fick under julen!
Så skönt att höra och se hur våra avkommor jagar och utvecklar sig.
C- och D-valpar jagar redan för fullt och med stor succé. De får, lika som alla andra valpar, mycket beröm på alla jakter de dyker upp och det gör mig mycket glad och stolt.
Jag har fått höra att de har bra skall, alla jagar allt med stor jaktglädje, även gris och älg. De är föriga, håller bra kontakt och drever lagom långt.
Jag är supernöjd och glad och ska fortsätta att avla med samma stora noggrannhet och engagemang.

 

Tranulökarnas Cava drev ett rådjur fram för husses pappa och hennes bror Cato serverade en hare till sin husse:

Tranulökarnas Cava
Tranulökarnas Cato
 
Det här trevliga mejlet kom från Callunas familj i Norge:
"Vi har hatt et jättetravelt men veldig fint år til samans med Calluna. Hon er en superglad tjej.
Vi har inte hatt den besta lyckan med jakten i år, men det er inte Calluna sin fel. Hon er jätteduktig. Hon står flott for fogel och hare. Hon stöter hare och rådjur. Näsan hennes er helt enorm. Det er inte som med andra hundar jag har jobbat med at man norra dager inte ser djur. Hon arbeter och finner djur under nästan alle forhold. Jag skickar med nogra kort från året som har gått. Som alltid er vi mycke på tur, båda hemma och rundt om i Norge. Calluna er också en jättepopulär fotomodell i familjen.
Calluna är med i skog och på fjell. Hon är med på fisketur,och på kafé. Hon er modell for dotteren och kosehund for pojken när han var sjuk. 
En jätteherlig tjej er det vi har."
Vad rörd jag blev - tusen tack, Terje!!!
Calluna 2018

 


Här kommer en rapport av Tranulökarnas Dimbrá:

"Jaktsäsongen är i full gång! Vi var till och med ute och jagade idag! Min storebror sköt ett rådjur för Dimbrá! Utöver det drev hon fram 5 älgar, ett vildsvin och 6 rådjur till skyttarna!"

Tack, Karin, för bild och mejl! Skitjakt vidare!

 

Tranulökarnas Dimbrá 1,5 år

 

Fick en julhälsning av Antonias bror Attila.

Han var länge inte med på hemsidan.

Här kommer den snygga killen:

Tusen tack, Tommy!

Tranulökarnas Attila
Cora på gåsjakt

 

Vad lyckligt jag blev att första gratulanten till min födelsedag var en av mina underbara valpar!
Tack Dino och familj - jag blev så glad!!!
 

Tranulökarnas Dino

Efter jakthelgen får jag rapport - det har blivit en trevlig tradition. Tack Mikael för rapporten över Tranulökarnas Cato, som har med all jakt han får redan blivit en erfaren jakthund i sin ung ålder (1,5 år). 3. Adventshelg:

"På fredag var vi tre jägare och lite lokal förstärkning, Cato som ensam hund. I första såten stötte Cato ett rådjur som gick ut åt sidan. I andra såten, en stor havsudde, hade han 6 djur igång.
I dag, lördag, började vi på en annan havsudde. Cato stötte två djur, ett gick i pass och blev påskjutet med hagel - kanske lite drygt håll för rådjur i vinterpäls - djuret svängde tillbaka. Cato var på det efter några sekunder hundra meter in i såten. Jag kom fram till platsen efter 2-3 minuter och såg Cato trycka ner smaldjuret med ett kraftigt struptag. Jag kunde avliva djuret med min kniv.
I följande såt, ett högt berg, stötte Cato ut 6 rådjur men ingen kom till skott. I dagens tredje såt, en lång ås mellan två åkrar, stötte Cato ut flera djur. En bockkilling gick i pass och fälldes av min goda vän, Sören, med ett perfekt skott mot halsen på 10 meters håll. Catos kondition är fantastisk och hans jaktlust otrolig! "

Tjejerna har slågit till!
Emil med Bilbo
Fredrik skött en orre för Bris på födelsedagen
Bessa på ripjakt

Här kommer en jaktrapport över Tranulökarnas Bakira:

"Bakira är idag helt slut! Hon har sedan fredag fram till nu jagat dovhjort, älg, gris, rådjur och haft eftersök. Hon har skött sig med bravur och övriga skyttar och hundförare har gett sina lovord. Bakira har under helgen gått fem stora såtar, drivit fram djur och gjort ett lyckat eftersök. Alla är imponerade av henne och jag lycklig. Vid helgens jakt användes fyra münsterländer och två taxar. Resultatet blev fyra hjortar och två rådjur."

Tack, Arne, för rapporten och lyckliga jaktlivet Bakira får hos dig!

Tranulökarnas Bakira
En spännade berättels till ur Bakiras jägarliv:
"Jagade själv med Bakira på Öland för någon månad sen.  Hon hade upptag på rådjur och hare men de gick för långt från mig med hagelbössa. 
Bestämde mig efter två timmar att avsluta jakten, kallade in Bakira till mig och började gå mot bilen. Bakira går ut 15 meter från mig och visar ett stort intresse för en del av ett större mycket tätt enbusk, slån, ask och oxelbestånd. Först försiktigt sniffande in i ”busket” (bild 1) sedan perfekt stående och pekande, står säkert i 30 sekunder. Hon tittar på mig och hoppar försiktigt sedan in i buskarna några meter ifrån där hon stått. 
Jag gör mig nu beredd på att en hare skall komma ut, bössan klar. Inget kommer ut förutom Bakira, efter ca 20 sekunder, som igen ställer sig på samma ställe som tidigare. 
Hon tittar åter på mig och tar sedan ett språng rakt in, hoppar på en nedfallen askstam och vidare. Det brakar och till vänster om mig på 15 meter hoppar ett smaldjur ut. Jag svingar skjuter då djuret hoppar över en mur. Jag ser att det gått ner. Bakira kommer med fart ut ur busket på samma ställe som rådjuret och springer förbi mig och ut på en öppen yta, tittar, vänder och hoppar över muren till rådjuret. 
Husse och Bakira stolta, första gemensamma rådjuret under ensamjakt (bild 2)." Tack, Arne! Så spännande!!
Bakira står för rådjuret
Lycklig hund efter lyckat skott av husse
Bagger med tomten
Tranulökarnas Antonia
Tranulökarnas Cisco och grisen

Tranulökarnas Cisco (1, 5 år) debuterade idag i vildsvinshängen och jag fick följande rapport direkt efteråt:
"Cisco skötte sig perfekt! Skallade och bevakade grisarna, det var spännande! Han som gick med oss sade att det var bland det bästa arbetet han sett hos en Kleiner Münsterländer. Och då var det första kontakten med vildsvin! Kul! Extra kul att han skallade så bra!
Nöjd husse och nöjd och trött hund... "

Tusen tack för rapporten - bra jobbat, Cisco!

Tranulökarnas Antonia

Tranulökarnas Debbie (1,5 år) hade en fantastiskt bra jaktsäsong. En mycket nöjd husse ringde till advent och berättade full av stolt och glädje hur fint hon jagar. Superskönt att höra! Debbie jagar mest klövvilt, men också hare. Hennes skall har utvecklat riktigt fint nu under andra jaktsäsongen. Jag blev mycket glad över samtalet. Tusen tack, Kjelle, för rapporten!!!

Tranulökarnas Debbie
Antonia med orrtupp

 

Ett underbart och rörande mejl med rapport från jakten med Tranulökarnas Cido, 1 år gammal. Tusen tack, Gunter!!!

"Vi hade fantastisk jakt igår, dock utan att något vilt blev skjuten. Alla hundar jobbade fint, också Cido. Han fick fram älgkviga, och två vildsvin, alla till samma passkytt. Kvigan var inte lovligt eftersom vi har skjutit fullt på vår tilldelning av vuxna, och vildsvinen kom för fort. Andra grisen stod Cido för först, men att komma inpå grisen tyst på den frusna marken var omöjligt. Jag kom till 25 m håll, sedan blev det fart, med Cido efter med ljust skall. Passkytten sa att både gris o hund kom i mycket hög fart förbi honom på 25 m håll, men han avstod klokt nog att inte chansa med ett skott.

Anke, det är en underbar känsla att gå som hundförare igen, med en hund som har rätt jaktinstinkt och är så samarbetsvillig. Jag är verkligen tacksam att jag fick en av dina valpar."

Vad härligt att höra! Blev mycket glad!! TACK!

 

 

Tranulökarnas Cato på älgjakt igen:
Tack, Mikael, för rapporten!
"I första såten idag sköt en jägare på en liten pinntjur, på 45-50 m håll, som kom löpande över en stor åker. Tjuren tecknade kraftigt men fortsatte in i skogen. Jag kom till skottplatsen med Cato efter ca 45 min - jag hittade runda benbitar och rött blod, överarmsben bedömde jag - med tur är det en hjärtträff så jag började spårningen genast. Jag med Cato i spårlina och min goda, och pålitligt lugna, jägarvän, Sören, med gevär. Mycket blod under de första hundra metrarna som sedan började avta. Då visste jag att det inte var hjärtträff utan sannolikt endast en benträff - då kan älgen gå långt innan den går i sårläga. Efter 250 m slutade det synliga blodet helt. Cato gick med nosen högt och såg ut att ha kroppsvittring. Efter ytterligare 100 m, i en mycket tät myrkant, beslöt jag släppa Cato - han försvann med hög fart och efter bara 2 min började ett fint ståndskall. Vi skyndade mot skallet tvärs över myren och såg tjuren långsamt gående i gles tallskog på andra sidan.
Mikael med Tranulökarnas Cato
Sören fällde den med ett bra skott. - Cato skällde säkert uppemot 10 minuter, med ihållande skallgivning, på den skadade älgen. Alldeles perfekt - ett bättre arbete av en hund kan jag inte föreställa mig !!!!
Bästa hälsningar av en ganska stolt husse"
 
Jag blev lika glad och stolt över Antonias duktig pojke! Tack igen, Mikael!
 
Anke, tuppen och Antonia
Nele vom Wolfsbau
Fabian, Nele och tjädertupp

Under jaktsäsongen får jag många fina mejl. Här kommer ett mejl från Coras husse:
 
"Idag har Cora hittat och stått för 7 morkullor, 4 harar, 3 fasaner, apporterat 3 morkullor, 2 kajor, 3 gräsänder och 1 kanadagås i vatten.
Viskan (floden) går tung nu, mycket vatten, och gåsen föll ca 35 m ut. Först kämpa sig mot strömmen rakt ut och när hon kom med kanadagåsen efter att ha drivit 50 m nedströms och kämpat sig tillbaka genom dränkt vass kunde jag inte låta bli att häpna över vilken envishet och vilja det finns i den lilla kroppen. Gåsen var riktigt stor, och tung! Men hon ger sig inte!I onsdags gjorde hon en liknande apport, fast på en mindre grågås.
Bästa hälsningar från en trött husse och hund."
Tranulökarnas Cora
En glad jägare med duktig Cato

Här kommer en historie ur Tranulökarnas Catos jägarliv:

"Söndagen grydde med solsken och blå himmel, +3 grader, svag vind - höstväder när det är som finast ! Nu var vi bara 6 skyttar och Cato ensam hund. I den första såten stötte Cato en råbock som smet ut mellan skyttarna. I den andra såten stötte han först en älgko och kviga som gick emot passen 400 m bort. Ett skott och omgående fick jag meddelande att en jägare hade fällt en kviga. Cato kom tillbaka och jag vek av 90 grader mot den andra delen av passningen. Cato stötte först två älgtjurar, 5 och 6 taggare, som gick fint i pass för en skytt. Vi har fridlyst tjurar mellan 5 och 8 taggar så de fick gå vidare. Någon minut senare stötte Cato ytterligare en tjur, 2 snabba skott och en annan jägare hade fällt en 3 taggad tjur!!! De var de första älgarna för båda jägare - jag tror det var ett minnesvärt veckoslut för oss alla!"

Tranulökarnas Cato

 

 

Tjäder, gås, älg, rådjur, vitsvanshjort, änder och nu hare. Tranulökarnas Cato får verkligen leva ett liv som allroundhund - fantastiskt! Tack, Mikael, för all
jakt Cato får uppleva hos dig!

 

 

Grattis, Mikael
till ett lyckat eftersök
med ettåriga Cato!

Vad glad jag blir när jag hör:
"Cato fungerade igen alldeles perfekt"!
Bra kämpat! Är mycket stolt över er!

 

Mikael med Tranulökarnas Cato
Cido
Tranulökarnas Bris på älgjakt
Tranulökarnas Cato
Tranulökarnas Dimbrá
Tranulökarnas Cava och Tranulökarnas Caesar har jagat tillsammans. Första rådjuret fälldes för ettåriga Cava. Grattis! 
Tranulökarnas Cava
Syskonen Tranulökarnas Cava och Caesar på jakt
Jag är mycket stolt över mina tyska träningshundar som tränade hela 2 veckor hos oss inför sina höstprov i Tyskland. De klarade proven suveränt. Elliot vom Herteler 180 poäng på HZP och Laika vom Münsterland blev även provvinnare på VGP med 338 poäng i första pris. Tack, Kirsten och Claudius för förtroendet och stort grattis!!!
Här kommer en jakthistoria från Tranulökarnas Cato, 1 år:

Kom till vår jaktmark på morgonnatten mellan torsdag och fredag.
Ett fantastiskt väder, 5-10 grader, solsken och höstfärger
överallt! Fyra bössor + någon förstärkning av lokala jägare
+ två taxar och Cato. Första drevet på fredag morgon,
20 min med en tax, och ett smaldjur föll. Följande såt med Cato,
bock, get och kid sågs men ingen kom till skott. Tredje såten med
Cato, ett fint upptag, cirklade i en väldigt tät granplantering,
jag hade turen att få en killing i famnen med Cato bara några sekunder efter sig. På kvällen, från hochsitz, sköts en väldigt lite bock, 2 - 2,5 cm horn - en riktig avskjutningsbock.

I dag första såten med en tax på ett högt berg, ett smaldjur kom
ut på en angränsande äng och blev påskjutet, 30 m sidoskott av en
erfaren jägare. Djuret tecknade kraftigt men gick tillbaks in
i såten.
Jag kom med Cato i spårlina efter en dryg halv timme och han tog
an spåret utan någon tvekan - 120- 130 meter från skottplatsen
hittade vi djuret. Andra såten i en rätt stor skog med berg och
djupa dalar. Cato stötte en bock i pass, men vi hade beslutat att
inte skjuta flera bockar i detta skede, så den fick gå.
Sista såten för dagen en långsträckt ås, bara 100 - 150 m bred
men 1 km lång, Cato stötte flera djur som gick ut åt sidorna och
undgick skyttarna men på slutet gick ytterligare ett smaldjur
i pass och blev nedlagt.
Nästa dagen stötte Cato en killing som kom rusande i buskarna förbi mig.
Jag sköt i en dålig vinkel, men på bara 15 m håll. Jag kände att
jag träffade men inte bra. Cato tog upp jakten och efter 80 m
fällde han killingen med ett perfekt struptag!
 

Tranulökarnas Bessa
Tranulökarnas Bessa
Tranulökarnas Cato
Tranulökarnas Dino
Tranulökarnas Bris på jakt
Tranulökarnas Caesar
Tranulökarnas Alvin

Ettåriga D-valpar levererar. Grattis mina herrar!

Tranulökarnas Dennis
Tranulökarnas Douglas

Andra jaktdagen...
Andra jaktdagen


Första jaktdag i säsongen. En underbar dag i skogen ensam med båda hundarna:

Min fågelprämier 2018-08-28

Efter en lång säsong med träning för andra hundar har jag nu lite mer tid för mina egna... Vi njuter för fullt och ska jaga för fullt! Vi önskar "skitjakt" till alla!

Caesar står för ripa

********

Tranulökarnas Cisco
Tranulökarnas Cora
Glad midsommar!

Tack till mina underbara valpköpare för alla midsommar hälsningar, bilder och mycket lovande rapporter om hundarna! Blev jätteglad!
Här kommer bilderna sorterat efter C- och D-kullen:

Tranulökarnas C- kull firar midsommar
D-kullen firar midsommar
Tranulökarnas Cora
Tranulökarnas Cato
Tranulökarnas Cisco

***

Tranulökarnas Dimbrá

***

5 hundar av D-kullen

***

Mamma Nele och stora systern Antonia gratulerar

***

C-kullen gratulerar!

***

***

***

C-kullen fyller 1 år.
Tranulökarnas Cido
Tranulökarnas Antonia apporterar en räv

Vilka fina mejl jag får ibland:

Hej Anke. Vill lämna en liten sammanfattning av Debbies första jaktsäsong. Kan ju vara bra att veta när nästa valpköpare frågar hur hundarna jagar. Superlativen vill aldrig ta slut när det gäller henne, som du vet sedan tidigare har hon ställt älg, drivit vildsvin, jag vet inte hur många drev på rådjur, vi har skjutit 2 för henne. Sista jaktdagen körde vi 2 jaktsåtar 3 fina rådjursdrev samt att hon avslutade jaktdagen med att ta upp en hare som satt i daglega klockan halv två på dagen det är starkt gjort. Skallet blir bara bättre och bättre ju äldre hon blir hennes utsök är jättebra samt kontakten med mig är kanonbra. Dom andra i jaktlaget är imponerade av hur fint hon jobbar jag är jättestolt. Här hemma är hon glad kelen, jättesnäll med barnbarnen. Jag avslutar med ett stort grattis till dig Anke för ett bra val av parning. Hälsningar Kjelle.

Vad glad jag blev över rapporten. Stort tack Kjelle!!!

*****

Jag fick även nya bilder och en rapport av mina C-valpar (10 månader):

Tranulökarnas Cora flyger fortfarande genom livet
och Cato blev en fin hane, eller hur?

Tranulökarnas Cora
Tranulökarnas Cora
Tranulökarnas Cato
Tranulökarnas Cato
Den här rapporten fick jag ur Tranulökarna Caspers jägerliv:
Måste bara berätta om Caspers stora framsteg idag. Under den dryga halvtimme han var lös så hade han tre upptag på olika djur. Första upptaget var på en större grupp som gick ut över en åker och Casper han drev dem för fullt med skall så länge han såg dem innan de gick upp i skogen. Han var säkert 800-1000 meter bort när han vände och kom som ett yrväder tillbaka. Han får givetvis massor med beröm och en liten godbit. Men han var inte nöjd där utan kände nya djur i vinden och försvann och tog upp igen 300-400 meter bort och körde ut även de djuren på åkern med fullt drev så länge de var inom synhåll. Sen kom han tillbaka och bara sprang förbi och drog iväg och fem minuter senare så var det ett nytt upptag som höll sig i skogen så han släppte snart och kom tillbaka och då kopplade jag upp honom för nu var han rejält trött och läge att bryta när det gått så bra. Som du förstår så längtar jag redan efter nästa säsong. Men idag märktes en stor skillnad sen sist. Han sökte ut längre, gick efter längre och även skallade bättre men det var nog för att han hade dem inom synhåll. Sen hade han ett helt annat focus. Tidigare har det varit mer lek i hans uppträdande men nu kom han tillbaka och istället för att stanna sprang han bara förbi och ut och tog upp nya djur. Nu har han verkligen fattat vad det handlar om. Vi imponerades över hans snabbhet för det gick verkligen undan.
Ja, Casper kan jaga - det har jag förväntat! Nästa säsongen kommer!!
Tranulökarnas Antonia

Vilken härlig vinter vi har och en fantastisk jaktsäson tar snart slut - ser fram emot nästa...

Tranulökarnas Antonia
Tranulökarnas Antonia med orre

Snödjupet i år är en äkta utmaning för mina hundar!

Tranulökarnas Antonia apportera en tjädertupp
Sista toppjaktveckor på gång - vi passar på!
Nele och Antonia efter jakten


Vilken stilig kille Dino blev! Enligt husse blev han en tuff, smart kille med mycket karaktär. Rapporten från skogen låter lovande:
"Han ställde 2 vuxna älgar i måndags, blev 5-6 minuter ståndskall innan älgarna märkte mig och drog, Dino sökte upp mig efter inom 2 minuter."
Fin hund, underbara hundägare - vad kan jag önska mer?

Neles son Tranulökarnas Dino

 

 

*****

Vilken story jag fick höra idag av Tranulökarnas Cido!

Alla jägare vet att det kan lätt hända: ett dåligt skott,
för lågt och i benet, men det är precis situationen varför
vi har våra hundar och varför vi behöver bra och tuffa hundar.

"Där satt jag med en av de besvärligaste skadeskjutningar
/eftersök och en oerfaren ung jakthund. Cido hade hittills
aldrig gått ett eftersök i skarpt läge. Ett sådant besvärligt
eftersök vill man egentligen inte gå med en unghund, eftersom det lätt blir fel och hunden frustrerad.
Hursomhelst, i valet mellan att ringa en jaktkompis med en
mer erfaren hund eller Cido valde jag Cido, det var sent
och vi hade annars behövt gå på i fullt mörker. Cido tog blodspåret på ängen direkt och följde den i skogen.
När jag var säker på att han hade rätt spår släppte jag honom - det enda att göra efter ett sådant skott. Efter ett kort tag hörde jag ett ljust skall (Sichtlaut) och såg på pejlen att Cido följde ett djur ca 400 m, sedan blev det stånd och jag hörde ett grovt skall, ca 400 m från mig. Jag försökte ta mig dit, genom halvfrusna träskmarker och tätt skog.
Efter en liten stund gick det hela dock loss och jag hörde
igen Cido's Sichtlaut som återigen övergick till grovt skall
samtidigt som hunden stod stilla på pejlen.
Ny riktning, fortfarande ca 400 m bort och nya träskmarker.
Igen samma sak - det hela gick loss, ljust skall och efter
ca 100 m grovt skall fortfarande ungefär 300 m från mig.
Denna gång hann jag dock ifatt.
När jag kom fram såg jag att Cido höll fast rådjuret.
Efter att ha kopplat honom och ett fångskott var det hela klart. Ett fantastiskt arbete för en unghund på det första allvarliga eftersöket - 100 m i spårlina och sammanlagt över en kilometer "Hatz", d.v.s. drev.
En och en halv timme efter första skottet var allt klart.
Så Cido rättade till husses klantiga skott. Nu efter dagens
insats ligger han nöjd o jättetrött hemma. Inte bara han, också en nöjd (fast lite skamsen efter det dåliga skottet)
o trött hundförare."
Grattis Cido och grattis hans husse, som gjorde allt rätt!

*****

Tranulökarnas Cido
Cora i snön

Tranulökarnas Cisco stod så fint för fasan, att det fanns tid att fotografera:

Tranulökarnas Cisco

*****

Tack, Håkan för rapporten:
"Idag hände följande: Clara fattar stånd jag går upp bakom varvid hon gör snab avanc 10-20m nytt stånd jag börjar gå upp mot henne igen, upp "flyger" en hare hur det slutade ses." (nere, vänster)
Wow, Claras första hare!! Grattis husse och hund!

Tranulökarnas Clara
Tranulökarnas Calluna
Debbie med rådjur


Tack, Kjell för fina kortet och hälsning:

"Idag sköts det första rådjuret för Debbie. Hon är jätteduktig i skogen, husse är mycket stolt".

Jag med, Kjelle!!! Tack för rapporten!
 

Tranulökarnas Alvin med bakvind :-)
Vi har jagat toppfågel.
Antonia med orrtupp
Bessa i sin Idyll
Tranulökarnas Bris

Tranulökarnas Bris fungerar bra enligt Fredrik. Tack för rapporten och bilderna!

                                                                         ******

Tack, Arne, för följande berättelse angående Tranulökarnas Bakira:

"Idag den 8 december 2017, en dag innan Bakiras tvåårsdag, jagade Bakira och vi rådjur på Öland. Vi hade två skyttar beredda på eventuella upptag, utställda på bra pass. Då jag släppte Bakira försvann hon snabbt in i ett buskigt och snårigt parti av skogen och det tog mindre än  en minut innan jag hörde skall. Löpan gick tyvärr ut ur såten och in på grannmarkerna men Bakira släppte efter ca 600 meter och kom tillbaka.

Vi avancerade framåt mot skyttarna och jag ”pekade” ut henne mot skogen framför oss. Denna gång tog det återigen endast en minut innan Bakira fick ett upptag med ihållande skall. Hon har fram till nu endast gett skall då hon sett djur framför sig. Skallet och löpan går ner mot en av skyttarna som står ca 400 meter ifrån oss, viker tyvärr av och kommer att gå mellan de båda skyttarna.

Jag ser på We Hunt appen i telefonen hur hon driver djuret ut över ett fällt och in i ett snårigt område. Typiskt tänker jag och tänker att hon nu kommer att driva iväg djuret till grannmarkerna, men var trots det glad för det ihållande skallet.

I telefonen ser jag hur Bakiras markering stannar ca 25 meter in i det snårig området och skallet har tystnat. Det tar någon minut innan jag börjar fundera på om GPS:en slutat ge signal, händer då och då, eller har hon fastnat med halsbandet i den snåriga terrängen, eller har hon tappat halsbandet.

Jag försöker blåsa in henne men utan resultat, jag blir nu orolig och går mot platsen för GPS markeringen.

Efter ca 10 minuter kommer jag fram till snåret signalen kommer ifrån, ingen Bakira, inget halsband? Jag står, enligt GPS, precis där signalen kommer ifrån, var är hon eller halsbandet? Bestämmer mig för att ropa på henne och får till min stora glädje ett ”voff” till svar. Jag tittar i ”voffets” riktning och ser Bakira med käftarna runt ett dött rådjurs strupe.

Rådjuret, en bock, hade en missbildning/gammal skada på vänster frambens knäled. Bakira hade inte, trots den långa tid som gick innan jag kom fram, tuggat eller ätit på djuret. Strupen var däremot helt söndertuggad. En av passkyttarna, som stod ca 125 meter ifrån platsen, hade hört löpan med skall och sedan hur det plötsligt tystnade. Vanligen, då hundar ”fäller” vilt så hör man viltets ångestskri. I detta fall bara tystnad vilket indikerar att Bakira gick direkt på strupen - bra och skarp hund, tack Anke! "

Tranulökarnas Cora

I Södersverige är det fortfarande grönt.

I Dalarna har vintern kommit fram - dags för tuppjakt!

Nele vom Wolfsbau
Tranulökarnas Antonia

En sådan helg igen - jakt överallt och jag får många rapporter:

Jag fick höra att Tranulökarnas Cato (7 månader) gjorde flera suveräna eftersök. Här kommer rapporten av ett:

"Jag kom till skottplatsen efter en halv timme, kunde konstatera några droppar blod i spåret efter 50 meter. Tog stopp och kaffepaus i en timme, sedan gick jag efter med Cato i lång lina. Det var ganska lätt att följa spåret då vi har lite snö i markerna, inte heltäckande men ändå ställvis lite större enhetliga snöfläckar där jag kunde se blod. Efter ca 800 meter kom vi ut till en åkerkant, åkern är ca 300 meter ner mot en djup vassvik, här ingen snö alls men Cato gick målmedvetet. Så kom vi fram till ett 4 meter brett dike innanför vassviken. Jag kopplade lös Cato och han hoppade i diket och simmade över, fortsatte att följa spåret. Efter någon minut kom han tillbaka och jag kopplade honom. Samtidigt såg jag älgen stiga upp på en liten skogsholme i vassen 200 meter ut. Efter diverse manövrar fick vi en man ut i vassen bakom älgen och kunde stöta den mot land där den blev skjuten. Det första skottet var för långt bak, bakom mellangärdet, en svår skadskjutning, men det hela slutade ändå lyckligt mycket tack vare Cato !" Grattis herre och Cato!

 *******

Tranulökarnas Dennis är inta bara duktigt utan även mycket snyggt. Det visste jag redan innan utställningen i Umeå, men nu är det officiellt. Grattis fina Dennis! Lovar dig att din nästa dejt är i skogen och har med jakt att göra - ses om 2 veckor!!!

  ********

Efter alla äventyr av C- och D-valpar var det dags att B-"valpar" hänger med igen. Här kommer Tranulökarnas Bessa (vänster) och Bakira (höger). Bessa gläntade på fasanjakt i Södersverige och Kira på älgjakt lite högre upp. Två överglada hussar hörde av sig - vad härligt att höra och se!!

 

Tranulökarnas Bessa
Tranulökarnas Bakira
                                                             
                                                             *****
Så härliga mejl jag får (2017-11-15 Tranulökarnas Debbie): "Måste skriva och uppdatera dig om våran lilla guldklimp. Hon är fantastiskt duktig bara 7 mån. gammal . Ställt älgko med kalv som jag smög upp på - det var fint att se. Haft flera fina rådjursdrev på ca. 4-5 minuter samt att hon är klockren på att återkomma till mig för att sedan söka ut på nytt. Jag är jättestolt över henne. Ps. hon har ett bra och hörbart skall när hon driver." Stor tack, Kjelle! Du gör ett superbra jobb!                                                             
                                                              *****
Efter en imponerande historia med stora djur och en drivande Caesar (7 månader gammal), fick jag höra en fortsättning och tycker att det var dags att Caesars upplevelser hamnar här:
"Historien om den här lilla tuffingen fortsätter: Idag gick Caesar och jag (husse) igenom en liten såt. Tanken var att stöta fram älgko med kalv. Mitt i såten går vi på en grupp på 6-8 vildsvin. Matgrisar i storleken 50-80 kg. Det var Caesars första kontakt med vildsvin men det hindrade inte honom en sekund. Han driver igång med fullt tryck direkt. Driver grisarna i cirka 800 m med fullt skall, släpper sedan och kommer tillbaka i bakspåret väldigt glad." Bra jobbat Tranulökarnas Caesar!!
                                                              *****
 
Ett speciellt eftersök: Hela sommaren/hösten försökte jag få en bock som smyger rund vid sjöområdet "Tranulökarna". Igår var det dags. Han hade 2 horn på huvud när jag sköt. Fram i bilen hade han inga horn kvar. De sitter redan väldigt lös i november. Alltså sökte 3 tjejer horn idag och hittade så klart. Varför har man jakthundar?  
Nele & Antonia efter eftersök efter horn :-)
Cora

2. valpträningsdag för C- och D-kullen 28,29/10 på Tallhed:

Söndag kväll svävde jag på moln! Supersupernöjd med hundarna och hundägarna. Jag fick se fina sök, fina eftersök, fina vattenarbete, bra apport, mycket bra relationer och kontakt mellan hundarna och förare och framförallt temperamentfulla hundar som blev fullständigt lugna och koncentrerade när det gällde att jobba.  Då glömde de sina syskom som satt bakom och bara jobbade full fokuserade på uppgiften. Härligt att se!

Stor tack till er som utbilder era hundar så fantastiskt bra med engagemang, kärlek och kunskap! Tack att ni kom hit och gjorde mig sååå glad och nöjd!!
Fortsätt på samma fantastiska sätt!

Hade inte tid att fotografera - här kommer en dålig fotomontage av alla deltagare: 

Hela gänget
Full fokus på träning...
Full koncentartion...


Vem som fortfarande tror att en KlM kan inte gå fin i koppel har inte varit till träning på Tallhed! 3 herrar har tränat dagen innan valpträffen och har upplevt hur det känns med en lös hängande koppel och en hund som söker husses kontakt.

Tranulökarnas Cido, Cora och Cato